Plaster som hamnar i naturen påverkar både miljön, hälsan och ekonomin. Det senaste skräckexemplet kan hämtas från Henderson Island, där 17 ton plast har flutit iland. Men istället för att stirra oss blinda på problemen, låt oss istället fokusera på lösningar. SIS, Swedish Standards Institute och RISE tar i en debattartikel i Ny Teknik upp fem insatser som behövs för en hållbar plastanvändning.

Debattartikel publicerad i Ny Teknik 2017-08-30

Oavsett var i världen man befinner sig så återfinns plast i naturen. Förutom att minska nedskräpningen, så måste också det som redan finns i naturen städas upp. Frågan är med andra ord global, och stod i centrum på FN:s havskonferens i juni.

Men plast i sig är inte ett dåligt material, tvärtom bidrar den till att minska miljöpåverkan. Plast gör produkter lättare, sparar energi och gör att maten håller längre. Plast går utmärkt att återvinna om man väljer rätt råvara och anpassar framställning och avfallshantering. Men vi måste ändra beteende och använda plast på ett bättre sätt.

Ett steg är att sluta prata om plastavfall som skräp, och istället använda plastsvinn eller outnyttjad råvara. Detta för att förtydliga att det handlar om resursslöseri. Mycket av materialet som produceras försvinner ut ur kretsloppet och hamnar dessvärre ofta i naturen när det istället skulle kunna återvinnas. Inom ramarna för Resource, som är en nationell branschöverskridande innovationsarena, försöker man ta reda på hur stora dessa värdeförluster är. 

5 insatser för en hållbar plastanvändning

SIS, Swedish Standards Institute och RISE har identifierat fem insatser som behövs för en hållbar plastanvändning.

1. Identifiera möjligheter 

Alla som arbetar för en hållbar plastanvändning måste fokusera mer på att hitta lösningar. Problemen behöver presenteras på ett möjlighetsorienterat sätt, där de ekonomiska incitamenten framhävs så att entreprenörer, intraprenörer och innovatörer vill ta sig an uppgifterna. Här bör våra myndigheter inom området visa vägen.

2. Stötta forskning och kunskapsbyggande

Sverige måste fortsätta satsa på forskning och kunskapsbyggande för att kunna fatta motiverade beslut. Spårbarheten av plast är viktig. Vet man var materialet kommer ifrån, är det inte längre sopor utan plaster redo att återvinnas. Det är också viktigt att kvalitetssäkra fakta och förmedla kunskaper och insikter på ett lättillgängligt sätt, så de blir enkla för alla att ta del av, inte minst beslutsfattare och politiker.

3. Skapa utrymme för nya lösningar

Tillverkare av plast och plastprodukter måste underlätta framtagandet av nya tekniska lösningar och innovationer med avseende på hållbarhet, utformning och materialval. Produkter och material måste enklare kunna återanvändas, återvinnas, repareras och underhållas, tydlig märkning kan här underlätta spårbarheten. Det finns också tillfällen då materialet, antalet komponenter, vikten eller volymen kan minskas. Framför allt måste produkter vara utformade för att hålla längre.

4. Våga testa nytt

Insikter och bra idéer måste kopplas ihop med industrins erfarenheter och kunskaper. Det bästa sättet att göra detta på är genom tätt samarbete. Vinnovas satsningar på testbäddar, olika plattformar, forum och arenor är användbara redskap för att stimulera företag och organisationer att våga testa nya saker och satsa på sina idéer samt skapa ett närmare samarbete med forskningsinstituten och universitet. Fler sådana initiativ behövs.

5. Sprid upptäckter och lösningar

Nya upptäckter och lösningar måste spridas. Låt utvecklingsländer kopiera svenska metoder och anamma svensk teknik. Här finns en möjlighet för svenska företag att exportera kunskap och teknik och samtidigt bidra till en hållbar utveckling. SIS dokumenterar gemensamma lösningar på återkommande problem i standarder och gör dem tillgängliga. Arbetet sker tillsammans med branschen och forskningsinstitut, vilket påskyndar spridningen av tekniska lösningar.

Alla fem insatserna förutsätter ett tätt samarbete mellan plasttillverkare, plastanvändande företag, konsumenter, intresseorganisationer, återvinningsföretag, kommuner, skogsindustri, myndigheter samt universitet och forskningsinstitut. SIS vill skapa en hållbar plastsituation genom att möjliggöra för dessa aktörer att mötas och diskutera lösningar för en hel bransch. 

En svensk arbetsgrupp har redan startats. Den ska ta tillvara på svenska intressen och påverka den internationella standardiseringen inom miljöaspekter av plast. I september hålls det första internationella mötet i Sydkorea, och månaden efter startar Europa upp en styrgrupp. Det är mycket som händer nu och vi uppmanar så många som möjligt att delta för att stärka den svenska rösten!

Johan Dahlgren, Projektledare plaststandardisering, SIS

Nazdaneh Yarahmadi, Forskningsledare på RISE och ordförande för den nya arbetsgruppen