Standard Svensk standard · SS-EN 16085:2012

Bevarande av kulturarv - Metodik för provtagning från kulturobjekt - Generella krav och riktlinjer

Status: Gällande

Köp denna standard

Standard Svensk standard · SS-EN 16085:2012

Bevarande av kulturarv - Metodik för provtagning från kulturobjekt - Generella krav och riktlinjer

Prenumerera på standarder med tjänst SIS Abonnemang. Genom att prenumerera får du effektiv åtkomst till gällande standarder och säkerställer att ditt företag alltid har tillgång till senaste utgåvan. Läs mer om SIS Abonnemang

Prenumerera på standarden - Läs mer Dölj

Pris: 735 SEK

PDF

Lägg i varukorgen

Pris: 735 SEK

Papper

Lägg i varukorgen

Pris: 1 176 SEK

+

PDF + papper

Lägg i varukorgen

Fler alternativ Färre alternativ

Denna standard ingår i vårt avtal med Riksantikvarieämbetet gällande förbetalda standarder inom kulturarvsområdet, följ länken nedan och se om du omfattas av det avtalet.
Standarder inom kulturarvsområdet >>

Standarden innehåller en metod och kriterier för provtagning på kulturhistoriskt material inför vetenskapliga undersökningar.

Standarden tar bland annat upp hur material ska beskrivas, bedömning av objektens tillstånd, identifiering av orsaker till nedbrytning samt beslut och utvärdering av konserveringsåtgärder. Den tar även upp dokumentation och hantering av provmaterial samt innehåller en exempelmall för provtagning. Standarden är ett stöd inför vetenskapliga undersökningar på kulturobjekt. Den är både ett verktyg för den som utför provtagningen och för analyslaboratorier, men också för beställare och tillståndsgivande myndigheter.

Standarden har tagits fram inom ramen för det europeiska standardiseringsprojektet CEN/TC 346, Conservation of Cultural Heritage. I Sverige motsvaras projektet av en teknisk kommitté, SIS/TK 479, Bevarande av kulturarv.

Det kan av olika skäl uppstå behov av provtagning på kulturhistoriskt värdefulla objekt. Provtagning kan behövas vid vård och underhållsplanering, inför konserveringsåtgärder, vid omgestaltning eller i samband med dokumentation.

Provtagningen i sig orsakar skador, om än på mikronivå. På kulturhistoriska objekt bör provtagning endast utföras när det finns en stark motivering. Det förutsätter en provtagningsplan samt en dialog mellan den som är ansvarig för förvaltningen av kulturobjektet och den som kommer att undersöka proverna. Dokumentationen kring provtagningen är också viktig. Den ger förutsättningar för att kunna undersöka samma provmaterial flera gånger och därmed förhindra onödiga provtagningar på värdefulla objekt.

Standarden publicerades den 23 augusti 2012 och tillhandahålls i Sverige genom Svenska institutet för standarder, SIS.

Informationsblad om SS-EN 16085:2012

Bevarande av kulturarv - Metodik för provtagning från kulturobjekt - Generella krav och riktlinjer (PDF)

Ämnesområden

Konstföremål och hantverksprodukter. Kulturegendom och kulturarv (97.195)