Vårt kulturarv är viktigt att både bevara för framtida generationer och göras tillgängligt för alla. Det är nödvändigt att uppnå gemensamma förhållningssätt till de utmaningar som rör bevarandet av kulturarvet. Nyligen publicerades europeiska riktlinjer som beskriver lämplig ljussättning av utställningar.

Ljussättning används i många sammanhang i museer och andra kulturhistoriska miljöer. Både för permanenta eller tillfälliga utställningar eller för forskning och konservering. Ljussättningen är en av de viktigaste faktorerna för att besökarna ska kunna ta del av konst eller andra kulturobjekt och är ofta avgörande för besökarens tolkning och uppskattning.

Det är viktigt att ljuset är tillräckligt för att kunna se ordentligt, men ljuset påverkar även nedbrytningen av material. För ett långsiktigt bevarande är det viktigt att överväga hur ljus kommer att användas och påverka ett föremål.

Ljus är en av många klimatfaktorer som tillsammans med fukt och temperatur kan orsaka skador som blekning, missfärgning och nedbrytning. Utmaningen för museiljussättningen är att hitta en lämplig avvägning mellan ett långsiktigt bevarande, god visuell tillgänglighet och utställningsdesign.

Det nya europeiska dokumentet beskriver rutiner och metoder för att uppnå lämplig ljussättning. Det är ett verktyg för en gemensam europeisk policy och ett stöd för intendenter, konservatorer och projektledare i bedömningen av lämplig ljussättning av utställningar.

– Detta är ett av många arbeten som pågår inom det europeiska samarbetet. I Sverige arbetar vi både för en ökad tillämpning av standarder inom kulturvården såväl som för ett ökat deltagande i framtagandet av nya standarder, säger Stefan Nilsson, utredare på Riksantikvarieämbetet.

Sverige påverkar

Flera svenska organisationer medverkar i arbetet med att ta fram europeiska standarder för bevarandet av kulturarv.

Arbetet syftar till att ta fram standarder som är användbara i den dagliga kulturvården, samt att det ska bli lättare att sprida information, utbyta erfarenheter och jämföra analysresultat. Det gäller till exempel generella riktlinjer för utställning, magasin och förvaring, men också frågeställningar såsom provtagning och testmetoder på allt från stora byggnadsminnen till små textilfragment.

– Vi välkomnar fler organisationer som vill vara med och påverka innehållet i de europeiska standarderna för att bevara vårt kulturarv, säger Mia Lindberg, projektledare på SIS.

Följande organisationer deltar: Göteborgs universitet, Jönköpings läns museum, Kungliga biblioteket, Livrustkammaren, LSH Enheten för Konservering & Foto, Moderna Museet, MTAB Transport & Spedition, Nationalmuseum, Riksantikvarieämbetet, Statens Fastighetsverk, Svenska Kyrkan, Swerea KIMAB, Uppsala Stift, Uppsala Universitet/Högskolan Gotland samt Östergötlands museum.

Läs mer om Bevarande av kulturarv, SIS/TK 479 här.

Vill du delta i arbetet, eller få mer information, kontakta SIS projektledare Mia Lindberg, mia.lindberg@sis.se, 08-555 520 98