Trendkänsliga amerikanska modebibeln Vogue satte Greta Thunberg på omslaget i september, återvunna kläder var förra årets julklapp och modeindustrins jättar deltar på G7-möte och utlovar bättring. 2019 har stora delar av modeindustrin öppnat ögonen och tänker göra något åt sitt stora klimatavtryck. Men vägen framåt är lång och snårig. Magasinet S tar en titt på hur branschen tar sig an frågan cirkulär ekonomi.

Text: Kristin Djerf

Drygt 32 konkurrerande modeföretag, inklusive svenska H&M, Nike och Gucci-ägaren Kering, samlades i en unik uppgörelse vid G7-mötet i franska Biarritz i augusti 2019. Inför ledarna av världens mäktigaste länder lovade alliansen av modejättar att bekämpa klimatkrisen och minska modebranschens avtryck på miljön.

Löftet kom kort efter FN:s rapport om att klädindustrin står för 10 procent av de globala växthusutsläppen – mer än flyg- och sjöfartsindustrin tillsammans – och välgörenhetsorganisationen Ellen MacArthur Foundations larm om att branschen kommer att stå för 25 procent av utsläppen om 30 år om den inte förändras drastiskt.

Få tvivlar idag på att modeföretagens engagemang är genuint men vägen framåt är lång och komplex. Hela industrin bygger på en kortsiktig affärsmodell där konsumenternas längtan efter att köpa nytt eldas på av ständigt nya trender, kollektioner och plagg som köps billigt och används under kort tid.

Köper fjorton kilo textilier

Hittills har inte heller trycket från konsumenterna varit tillräckligt stort för att motivera de höga kostnaderna vid ett systemskifte. I Sverige ökar klädkonsumtionen och statistiken visar att second hand-inköpen ligger på en låg nivå trots att konsumenterna säger sig vilja handla mer hållbart. Varje svensk köper i snitt 14 kilo textilier per år. Över 7 kilo hamnar i soporna medan knappt 4 kilo samlas in och bara en procent återvinns och blir till nya kläder, enligt statistik från Naturvårdsverket. Parallellt med att modeföretagen investerar i återvinningsprocesser och forskning om nya material fortsätter lanseringarna av nya kollektioner flera gånger per år.

– Det behövs ett nytt perspektiv i hela modeindustrin med förändrade ekonomiska incitament, säger Adrian Zethraeus som leder projektet Re:textile vid Borås högskola, vars verksamhet går ut på att utveckla nya designmetoder och affärsmodeller för att främja cirkulär ekonomi i mode- och textilindustrin.

Tre utmaningar för industrin

Sigrid Barnekow, tidigare programchef för forskningsprogrammet Mistra Future Fashion och idag vd på TreeToTextile som utvecklar ny hållbar textilfiber från trämassa, lyfter tre stora utmaningar som är avgörande för modeindustrins omställning till en cirkulär modell:
– Konsumenternas medvetenhet om sitt eget beteende och sin roll i systemet behöver öka, vi måste hitta nya hållbara fiberkällor istället för konventionell bomull och polyester och vi behöver utveckla en fungerande återvinningsindustri.

Hon menar att alla som är insatta i modebranschen inser att det finns en affär i cirkulärt mode på sikt, men det krävs stora strukturella förändringar och utvecklingen sker långsamt. Idag läggs stora förhoppningar på att branschen själv ska drivas mot att hitta lösningar genom marknadsekonomiska krafter, men det kan vara för mycket att begära enligt Sigrid Barnekow. Det krävs fler incitament än förändrade konsumtionsmönster för att snabba på omställningen.

Läs också: Definition av cirkulär ekonomi efterfrågas

Vision nettonollutsläpp

Sigrid Barnekow välkomnar internationella initiativ som alliansen under G7-mötet och FN:s Fashion Industry Charter for Climate Action från 2018, där flera av världens största modeproducenter skrivit under ambitionen att minska utsläppen med 30 procent innan 2030. Visionen är nettonollutsläpp till år 2050.

– Frågorna är globala och för stora och svåra att agera på för enskilda företag.
Adrian Zethraeus tror att den stora förändringen kommer att komma utifrån, snarare än från de redan etablerade modeföretagen. Antingen via lagstiftning eller från nya aktörer som introducerar nya tekniker och affärsmodeller som förändrar branschen i grunden. Han efterlyser mer politiska styrmedel i form av skatter och skatteväxling som främjar cirkulära initiativ, och fortsatta satsningar på innovativa miljöer där nya idéer kan växa fram.
Men en viktig startpunkt är konsumenternas medvetenhet om sin egen roll och val gällande sin klädkonsumtion.

– Samvetet är en drivkraft men för att vi ska agera annorlunda på sikt krävs att vi erbjuds nya inspirerande och lustfyllda sätt att konsumera mode hållbart.

Detta är en redigerad artikel hämtad ur höstnummret av Magasinet S på tema Cirkulär ekonomi. Läs hela tidningen här.