Odla frukt och grönsaker i städerna, förändra konsumtionsmönstren och minska matspillet. Det är professor Thomas Elmqvists recept för hur livsmedelsförsörjningen ska kunna lösas i den framtid där 70 procent av världens befolkning beräknas bo i städer.

Livsmedelsförsörjningen har hittills inte på allvar varit integrerad i begreppet Smart Cities, men nu börjar forskarvärlden i allt större utsträckning titta på hur den ökande urbaniseringen ska kunna paras med en hållbar och hälsosam livsmedelsproduktion. 

Problemet är överhängande. Världens totala befolkning beräknas öka med 20 procent till år 2050, men eftersom urbaniseringstrenden är så stark, måste den totala livsmedelsproduktionen öka med 50 procent. Detta eftersom stadsborna tenderar att ha högre inkomst och andra konsumtionsmönster än de som lever och verkar på landsbygden. Framför allt konsumerar stadsborna mer proteiner i form av kött, vilket gör att odlad spannmål i allt högre grad går till foder.

– En del av lösningen på problemet är att odla i och i närheten av städerna, säger Thomas Elmqvist, professor vid Stockholm Resilience Center som är ett internationellt tvärvetenskapligt center för forskning kring social-ekologiska system under Stockholms universitet. 

Urban odling kan ske på många sätt, de mest avancerade metoderna sker i ”växthus på höjden”, och omfattar i första hand grönsaker och frukt.

– Proteiner från fisk och kyckling kan eventuellt också produceras i dessa system, men inte rött kött och spannmål. Det stämmer väl överens med ett generellt önskvärt mål att minska den globala konsumtionen av arealkrävande spannmål och rött kött, konstaterar Thomas Elmqvist. 

En annan åtgärd är att reducera det svinn som sker i varje led av livsmedelsproduktionen. Totalt beräknas avkastningen från 30 procent av den areal vi odlar för livsmedel försvinna i spill. Och spill sker i alla led – produktion, lagring, förpackningar, transporter, i butik och hos konsument. 

– De nya EU-reglerna för offentlig upphandling är ett steg i rätt riktning. De gör det möjligt för kommuner att köpa in närodlade produkter, något som direkt kan reducera spillet och minska transportbehovet, säger Thomas Elmqvist. 

Han anser också att det är en skandal att vi år 2014 fortfarande inte sluter näringscykeln, det vill säga att på ett säkert och hygieniskt sätt ta vara på de mänskliga fekalierna och använda dem vid odling. I stora delar av världen går fekalierna i dag direkt ut i vattnet i floder, sjöar och hav i stället för att tas tillvara. I dagsläget saknar forskarna bra indikatorer som skulle kunna användas för att mäta och koppla ihop begreppen nutrition, hälsa, livsmedelsförsörjning och hållbarhet.

– Det vore intressant att hitta sådana indikatorer. De skulle kunna användas på olika skalor globalt, inom industrin, av producenter och av konsumenter. Om vi exempelvis kan koppla nutritionsvärdet, hälsa och hållbarhet på ett bra sätt skulle det kunna ge en stark styreffekt, säger Thomas Elmqvist. 

SIS är just nu i färd med att ta fram standarder för hållbar livsmedelsförsörjning i framtidens städer.

Text: Karin Strand

Var med och påverka en stor framtidsfråga

SIS välkomnar nya deltagare från olika branscher, till exempel fastighetsägare, bygg- företag, livsmedelsföretag, städer och kommuner. Den som deltar i SIS kommitté får möjlighet att vara med och påverka morgondagens standarder för hållbara städer. Det är nu standarderna tas fram och ett bra läge att engagera sig. 

Idag deltar följande företag i Hållbar livsmedelsproduktion i städer, SIS/TK 592:

• Hemmaodlat, Malmö
• Hyla Pond AB, Mölndal
• Plantagon International AB, Stockholm
• Sveriges Konsumenter, Stockholm