– Vi hoppas att fler aktörer – även små och medelstora kommuner – vill engagera sig i arbetet kring smarta och hållbara städer. Svenska intressenter har mycket att tillföra, även internationellt, säger Cecilia Beskow, avdelningschef för standardiseringen på SIS.

Både Cecilia Beskow och Sepehr Mousavi, ordförande i SIS/TK 588 Hållbara smarta städer och samhällen, fanns med som talare på den internationella Smart Cities-konferens som nyligen arrangerades i Stockholm.

Flera av programpunkterna handlade om vikten av att använda sig av standardisering för att hitta smarta, gemensamma lösningar och på så sätt underlätta export och internationell handel.

– Vår kommitté på området, SIS/TK 588, är en plattform som är öppen för alla intressenter i de nordiska länderna. Här går det att delta på många sätt: för att få inspiration, samarbeta och skapa nätverk, ta del av nyheter och den senaste kunskapen, påverka och utforma gemensamma riktlinjer och metoder. Arbetet är brett och vi har även flera närliggande kommittéer, till exempel kring Big Data och Internet of Things, berättar Cecilia Beskow.

Sverige är känt för att bland annat ligga i täten inom energieffektivitet, återvinning, tillgänglighet, resurshantering, stadsplanering och hållbar IT. Därför är det viktigt att kunna omvandla kunskaperna till smarta system som kan få internationell spridning – vilket är en av de stora poängerna med standardiseringsarbete.

SIS-kommittén deltar i flera internationella sammanhang och följer på nära håll arbetet på europeisk nivå, där frågan om hållbara städer blir allt tydligare på den politiska agendan.

I dag har SIS/TK 588 närmare 20 medlemmar, däribland företag, intresseorganisationer och verk. Cecilia Beskow vill att antalet ska öka.   

– Vi har en brist på framför allt små och medelstora städer, som är en viktig grupp. Detsamma gäller konsumenter och konsumentorganisationer, förklarar hon.

Ordförande i SIS/TK 588 är Sepehr Mousavi, hållbarhetsstrateg på innovationsföretaget Plantagon som bland annat utvecklar symbiotiska system för växthusodling i storstadsmiljöer.

Han konstaterar att städer har olika dna, till exempel när det gäller klimat och behov. Men det finns också många utmaningar som är desamma världen över: vattenförsörjning och avfallshantering, säkerhet, hälsofrågor, infrastruktur och mycket annat.

När städerna växer blir det allt viktigare att vara resurseffektiv, optimera processer och minimera utsläppen av växthusgaser.   
– Det är med hjälp av standarder som vi på ett effektivt sätt kan utveckla dessa processer och skapa städer som är både hållbara, smarta och sammankopplade med varandra. För att det ska bli möjligt krävs ett engagerat och samarbetsinriktat ledarskap, som bland annat prioriterar klimatsmarta lösningar, digitalisering och medborgarinflytande, framhåller Sepehr Mousavi.

Han är även ordförande i SIS/TK 592 Hållbar livsmedelsproduktion i städer. Kommittén är en svensk satsning på att hitta metodiska lösningar och ramverk för hållbar produktion av mat i urban miljö. Initiativet är sannolikt det första i världen i sitt slag.   

– Det arbetet är en annan viktig del i att skapa smarta och hållbara städer och att främja en medveten konsumtion. Livsmedel står för hela 25 procent av städernas ekologiska fotavtryck, påpekar Sepehr Mousavi.

Ulrika Edholm, projektledare för såväl SIS/TK 588 som SIS/TK 592, gläder sig åt att Smart Cities-konferensen i Stockholm lockade stor publik och att många tog chansen att besöka SIS monter.

– Många svenska städer är nyfikna på hur de kan använda de globala standarderna, exempelvis ISO-standarden med indikatorer för städer. Nu hoppas vi att både städer och företag går med i vår svenska kommitté, som är den enda aktiva standardiseringsplattformen i Norden för den som vill påverka de globala standarderna.   

– Vi välkomnar även de städer som tillsammans med SIS vill utveckla gemensamma, svenska riktlinjer som passar de svenska städernas hållbarhetsutmaningar. Alla som vill veta mer är välkomna att kontakta mig på ulrika.edholm@sis.se.  

Text: Lena Lidberg