När coronakrisen rasade som värst i våras tryggade vårdbolaget Tiohundra i Norrtälje tillgången till säker skyddsutrustning genom att luta sig mot standarder. ”Utan dem hade vårt jobb varit jättesvårt”, säger Maria Holmberg, steriltekniker på Norrtälje sjukhus.

Text: Per-Ola Knutas

I mars, när covid-19 slog till på allvar, jagade vården och omsorgen i hela Sverige efter personlig skyddsutrustning. Lagren av andningsmasker, munskydd, handskar och visir tömdes snabbt och vårdinrättningar fick akut försöka hitta nya leverantörsvägar som komplement till de inarbetade.

Det offentliga vårdbolaget Tiohundra som driver ett akutsjukhus, vårdcentraler och hemtjänst i Norrtälje var inget undantag.

– Allt hände på en gång med covid-19, med smitta, IVA-patienter och tält för provtagning. Och behovet av skyddsutrustning dök upp snabbt. Det fanns inga rutiner för alternativa leveranser så vi fick skapa nya, berättar Maria Holmberg.

Säkrade att skyddsutrustningen höll rätt kvalitet

Hennes vanliga roll är att vara sektionsledare för steriltekniska verksamheten på Norrtälje sjukhus men nu kastades hon av sin chef in i nya arbetsuppgifter: att kvalitetssäkra den skyddsutrustning som vårdbolaget behövde köpa in när den vanliga leverantörskedjan inte fungerade.

Vårdbolagets ledningsstab såg att Maria passade särskilt bra för uppgiften eftersom hon sitter med i en av SIS tekniska kommittéer som jobbar med utveckling av standarder inom området. Hennes kunskaper om standarder, certifieringar och CE-märkning kom väl till pass när Tiohundra snabbt behövde kartlägga om kritiska produkter som skyddsutrustning höll måttet eller inte.

Frigjorde resurser till vården

– Vi fick till ett bra samarbete i material- och inköpsgruppen, säger Maria Holmberg. Tack vare min kunskap om standarder gick det betydligt snabbare för oss att bedöma produkterna. I och med att jag kunde avlasta de andra frigjordes också tid och resurser som vi så väl behövde på sjukhuset.

Hon berättar att det i vårens stora flöde av produkter från nya leverantörer, länsstyrelsen och till och med privatpersoner, dök det upp utrustning med falska certifikat eller CE-märkningar.

– Då kändes det väldigt tryggt att kunna gå till en standard och kolla vad som gäller.

Standarder bidrar med konkret nytta

Marianne Eriksson, beredskapssamordnare och traumaansvarig sjuksköterska på Tiohundra, säger att hennes organisation har dragit stora lärdomar när det gäller hur standarder kan bidra till konkret nytta.

– Det är jätteviktigt att någon med den kompetensen har koppling till dem som jobbar med materialförsörjning och inköp så att de artiklar som köps in har rätt standard och kan användas säkert i våra verksamheter. Det handlar om patienternas och personalens säkerhet.